Löpning Tävlingar & Motionslopp 3 inlägg 2584 visningar

Hur man löper sista delen av kortare ultralopp?

1971 • Lillehammer
#1
16 juni 2014 - 14:24 (Redigerad 16 juni 2014 - 14:24)
Gilla 
Nyfiken på hur ni avslutar era kortare ultror (säg upp til 8-9 mil / alt 8-10 timmar).
Gjorde ett 60K terränglopp i helgen, som jag egenligen är väldigt nöjd med. Men sista 8 km var ett fiasko.
Benen var övveraskande bra och energinivå på topp - tack vare konservativ löpning och bra energiintag. Därför gick jag för en tempoökning och hakade på när en annan löpare växlade upp.
Så snubblade jag och gick i backen bland rötter och stenar, och efter det hade jag håll och fick växla mellan att gå och löpa i mål som en märla, trots fina ben, gott om energi och fungerande löpsteg. Mycket frustrerande.
Kollade resultatlistan sen, och såg at den som sprang om mig, måste ha spruckit lite senare (även om tiden blev bättre än min).
Får mig att tänka att om jag haft is i magen, och inte växlat upp, hade jag undvikit å snubbla, och sluppit håll, och gjort ett betydligt bättre lopp.
För mig är det andra gången i rad på ett längre lopp när jag på "sista delen" känner mig i väldigt bra form, ökar, och går på en smäll (kramp eller fall).
Hur gör ni som sprungit nåra lopp runt dessa (säg 50-90K) distanser?
Törs ni släppa på mot slutet om det känns möjligt, eller väntar ni till mål är inom synhåll?
Daniel Fägerstrand.
1976 • Torslanda
#2
16 juni 2014 - 16:23
Gilla 
De sista km i de ultralopp jag har kört,har oxå varit de snabbaste,vid stockholm ultra 100km,kände jag mig stark och vågade öka farten sista 9km,och nu senast BUM 87 km,fick jag tillbaka energi efter en längre svacka och kunde även där åter öka farten vid 80 km.Tror det är väldigt individuellt,men det är ju skönt och Bra rent mentalt att känna att man kan öka på slutet,även om nästan alla får dippar under längre lopp,men å andra sidan tävlar jag inte mot de andra löparna,utan mer mot mig själv och att klara distansen,och gå imål med känslan att "detta vill jag göra igen"
1971 • Lillehammer
#3
17 juni 2014 - 06:46
Gilla 
Imponnerande att du håller för det.
Är nog kanske indivuduelt, säkert också relaterat till träningsgrundlag. För min del får jag väl bara säga att det kändes som jag kunde öka, men jag hade inte styrkan till det.
Ser fram till å pröva igen på nästa lopp (blir väl ultravasan det) - då utan plötsliga fartökningar på slutet.
Annars tycker jag nog det är ganska kul å "tävla" mot folk som man sprungit tillsammans med under loppet, och se vem som håller ihop hela vägen in, eller försöka få med sig folk som hänger med huvet. Är egentligen inte så noga om man kommer före eller inte - mer att man försökt. Och i den typ av fart jag springer går det ju å prata i stort sett fram til sista kilometern.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.