Löpning Kom igång 27 inlägg 6100 visningar

Tips på hur jag ska komma igång...

Lisa Palm
1986 • Märsta
#1
17 juni 2011 - 11:09
Gilla 
Hej,

Jag har anmält mig till ett 5km lopp i mitten av augusti. Bara för att sätta upp en utmaning för mig själv, att jag ska orka springa fem kilometer innan sommaren är slut.

Jag tycker att det är riktigt tråkigt att springa. Men vill försöka och se om man kan lära sig att tycka att det är kul.

Hur ska jag göra för att börja och har ni några tips på vägen? Det är mitten av juni idag, och om cirka två månader ska jag springa. Orkar väl cirka 2km idag.

Tack
< < < 1 2 > > >
Joel Niklasson
1973 • Genarp
#2
17 juni 2011 - 12:50
Gilla 
Hej,

Jag har aldrig lagt in något på det här forumet förut, men här kände jag mig äntligen kvalificerad.

Jag började, efter ett uppehåll på mer än 5 år, springa igen i mars det här året. Jag följde den här guiden: http://beta.marathon.se/inspiration/i-form-till-var-ruset-och-andra-kortare-lopp-pa-tio-veckor.
Den har ett bra upplägg med långsam upptrappning som borde få en tvåkilometerslöpare i form för att springa 5 km precis lagom till ditt lopp.

Jag tyckte, precis som du, att det var vansinnigt tråkigt att springa, men mitt knep har varit att först fokusera på hur nyttigt det är och sedan tar vanan och de gamla hederliga hormonerna över och ser till att du blir alldeles knollrig om du inte springer.

Fler tips på hur man hittar "löpglädjen" och ett ännu mildare program kan du hitta i "Löparens Nya Handbok" som finns på både Märsta och Sigtuna Bibliotek (Jag sökte just på deras Webplats.)

Lycka till, så ses vi på någon tävling någon gång.
1964 • Nybro
#3
17 juni 2011 - 13:02 Redigerad 17 juni 2011 - 13:03
Gilla 
Blossom nämnde i nåt program hon hade på TV att det tar 21 gånger innan det blir en vana och jag har hört 2 månader, vilket ungefär blir lika lång tid.
Ge det den tiden och tvinga ut dig till en början så ska du se att lagom till tävlingen så har det blivit en vana och du fortsätter även efter augusti.

Jättebra med ett träningsprogram men var noga med att det inte skall vara tvingande då blir det ännu jobbigare, Var inte så inställd på att det just skall bli 5 km innan tävlingen, bygger du en bra grund så fixar du det, dvs skynda långsamt.
Tänk på att du får vara ute i friska luften och vad nyttig du är mot alla soffpotatisar!
Anette Edman
1966 • Årsta
#4
18 juni 2011 - 12:15
Gilla 
Jag började springa ganska nyligen, och för mig som siffernörd har pulsklocka funkat jättebra. Man kan sysselsätta tankarna med att räkna medan man springer, och när man sedan laddar upp passen i sin träningsdagbok funkar det som morot.

Framför allt har den hjälpt mig med det vanliga nybörjarfelet att man springer för fort för sin förmåga och sedan är helt slut efter ett par kilometer. Tidigare försök att börja springa regelbundet har alltid stupat på att jag aldrig kom över 5 km i sträcka, men med pulsklockan kan man även som nybörjare variera sig med att ta en längre sträcka med låg puls, Det blir då naturliga gångpauser varje gång klockan piper, man upplever det aldrig som jobbigt men får in längre sprungen sträcka än om man kör slut på sig. För varje gång man kör minskar andelen gång och man lär sig hitta ett jämnt joggtempo som man kan hålla längre.

Mitt tips är att du fokuserar på lite längre pass där du blandar långsam jogging och gång för att få volymträning, ta gärna nya rundor varje gång för att få omväxling. En gång i veckan kan du köra ett kortare pass där du försöker springa hela tiden och som du kan förlänga med 0,5 - 1 km i taget när det känns OK. Har du inte nått upp i 5 km jogging i sträck före loppet är det inte hela världen, stämningen på loppet kommer nog att göra att du ändå kan springa sista biten så länge du inte går ut alldeles för hårt i början.
Anki Skoog
1970 • Vaxholm
#5
18 juni 2011 - 22:49
Gilla 
Jag följde ett 14 veckors program på Marathon.se när jag började. Det var rätt mycket gång och löpning varvat i början. Jag tyckte det var bra med ett program plus att det var tillåtet att gå utan att känna sig dålig. Har dock inte kvar länken tyvärr. Men du kanske kan söka efter det.
Micke Larsson
1971 • Sollentuna
#6
19 juni 2011 - 01:14
Gilla 
Jag tycker tvärtemot de flesta i den här tråden att det är eftersträvansvärt att INTE gå. När jag började springa i höstas, efter ett liv av inaktivitet, försökte jag att hellre springa extremt långsamt än att varva med gång. Själva kicken kom av att upptäcka att jag ganska snart kom till en punkt när jag kunde härda ut extrem trötthet genom att sänka tempot och få tillbaka krafter utan att ha slutat springa.

Men alldeles oavsett är det viktigt att du gör det som funkar för dig, så att DU kommer dig ut i spåret igen och igen. Hittar du den formeln BLIR det kul, hur otroligt det än kan verka.

Och även om du självklart vill lyckas på loppet i augusti är det ännu viktigare att du hittar ett sätt att trivas med denna motionsform för de kommande femtio åren.
Anette Svensson
1967 • Bjärred
#7
19 juni 2011 - 08:21
Gilla 
Klart man ska gå lite när man blir trött. Blir en typ av nybörjar-intervall-träning. Man ser resultat ganska snabbt. Bättre att vara ute längre och gå lite emellan än att jogga 2 km. Har precis börjat springa själv. Kunde knappt jogga 1 km i början.
Håller med Anette i tidigare inlägg. Jogga inte för fort.
 annons
 
MrYamakasi
1992 • Ystad
#8
19 juni 2011 - 08:42
Gilla 
Jag skulle rekommendera att variera löpningen för att den inte ska vara så tråkig.
Ta inte samma runda hela tiden utan variera mellan asfalt, grus, sand. Köp gärna en GPS-klocka så du sedan kan analysera på datorn hur det gick.
Om det inte hjälper så kan du ju alltid variera ännu mer. T.ex. med att slänga in en cykel eller simtur mellan löppassen.
Micke Larsson
1971 • Sollentuna
#9
19 juni 2011 - 11:40 Redigerad 19 juni 2011 - 11:40
Gilla 
Anette S:

Nej, det är inte klart. Jag började precis som du på en kilometer och gick sedan upp till 2, 3, 4 osv, men utan att gå. För mig skulle konceptet med jogging/gång garanterat inneburit att jag hade lagt ner löpningen den här gången också. Så när i stort sett alla i tråden föreslog just det ville jag påvisa för trådskaparen att det finns andra sätt att tänka. För mig var det nödvändigt att efter de där första, korta och ansträngande rundorna kunna tänka: "Jag sprang hela vägen!"

Men på härligt svenskt manér håller jag med om allt annat du skriver: resultaten kommer om man bara pressar sig själv till att fortsätta och jogga inte för fort, det är viktigare med distans än tempo och är man otränad blir man lätt skadad, vilket ännu mer riskerar att sänka löparkarriären innan den ens börjat.
Anette Svensson
1967 • Bjärred
#10
19 juni 2011 - 12:29
Gilla 
Ok då!
Men det passade mig i början.
Idag går jag väldigt sällan.
Var superstolt när jag lyckades "springa" 7 km utan att gå något alls.
Det trodde jag var en omöjlighet i början.
Micke Larsson
1971 • Sollentuna
#11
19 juni 2011 - 14:00
Gilla 
Det känner jag igen mig i, jag hade en 6km-runda jag aldrig trodde att jag skulle komma runt.

Men jag hade aldrig kommit dit om jag gått, inte ens ett par meter i de överjävligaste uppförsbackarna. Lisa kanske hittar en tredje väg, någon annan en fjärde. Det är det som gör löpningen fascinerande, de individuella målen, resultaten och vägen dit.
Niklas Björkman
1981 • Mölndal
#12
19 juni 2011 - 23:25 Redigerad 19 juni 2011 - 23:30
Gilla 
Det beror lite på vilka mål man har. Jag bestämde mig när jag drog igång för över ett år sedan (kunde dock utan problem springa en mil eftersom jag var grundtränad) att jag ville komma upp i längder över 20km. tyvärr visste jag att kroppen inte skulle hålla så jag gick ut och sprang 2-3 gånger i veckan, max 8-10km. De andra dagarna "vandra" jag runt med vätskeväska, skön musik. På det sättet byggde jag upp kroppen långsamt och idag är det extremt sällan jag skulle gå ut och gå, hinner inte då jag hellre springer varje dag :)

Så detta kanske vara en blandning inser jag, jag körde heller inte jogga/gå utan antingen jogga eller gå, inte blanda. Men promenaderna gav otroligt mycket, skonsamt mot kroppen och jag vande benen vid många steg.
Tom-Ingar Bjørndal
1974 • Saltsjö-Boo
#13
20 juni 2011 - 10:14
Gilla 
Lisa,
2 tips. Om det är 9 veckor kvar till du ska tävla, kan du använda detta program: http://www.c25k.com/c25k_swedish.htm Har du ont om tid, så hoppa in så att du avslutar programmet en vecka innan loppet.

Ett helt konkret tips för att få in vanan, är att du gör "avtal" med dig själv och skriver in i din kalender de dagar/tider du planerar att träna. På utsatt tid ska du inte känna efter om lusten är där, utan ta på dig löparkläderna och ge dig ut. Promenera gradvis fortare i 10 minuter. Om allt känns skit efter dessa 10 minuterna kan du vända om och gå hem.

Genom att göra som jag beskriver tar du (nästan) bort tre av de största riskmoment som gör att träningen inte blir av. (Pratar av egen erfarenhet då jag gått på alla de smällar jag beskriver under)
1 - Brist på tid - tas bort genom att du medvetandegör att du satt av tid till träning på utsatta dagar.
2 - Latmasken tar överhand - tas bort genom att du inte ska tänka utan helst rent mekanskt byta om och ge dig ut.
3 - Känslan av att det är jobbigt att träna - tas bort genom att du endast behöver gå fort i 20 minuter för att du ska räkna det som ett träningspass.

I Norge pratas det mycket om att "ytterdörrtröskeln" är det allra största hindret att ta sig över. Kommer man bara över den är det väldigt sällan som det inte blir skönt att träna. Och har du promenerat i 10 min med träningskläder på, så måste du iallfall duscha när du kommer hem, så då blir det stort sett alltid så att det planerade passet blir av :-)

Lycka till :-)

 annons
 
patrik t
1974 • Enskede
#14
20 juni 2011 - 10:36
Gilla 
skriv in dina pass i dagboken här på jogg. det behöver inte vara så seriöst - bara tid och sträcka räcker - så kan du se hur du successivt blir bättre. efter bara några gånger har du samlat på dig en ansenlig mängd kilometer som du kan vara nöjd över.

och som någon sa ovan: variera passen! du behöver inte vara ute och bara jogga varje gång. leta t ex upp en lagom seg och svagt lutande backe som du sprintar uppför och småjoggar nerför några gånger. då kommer du snart märka att du blir snabbare och så blir det roligare nästa gång du är ute och springer några vanliga kilometer.
Anna
1981 • Farsta
#15
20 juni 2011 - 22:11
Gilla 
Hej, många som skrivit. Ville bara säga att jag är där du är+ ett par veckor. Jag har gått och sprungit enligt nybörjar schema, nackdel: att man har mer i sig men latar sig lite. Fördel: att man känner att man KLARAR av det. Jag har sprungit 16 ggr (satsar varannan dag). Idag klarade jag 5 km på 30 min. Jag tror man måste bli lite "insnöad" för att det ska bli kul, kolla trådar, skriva in sina pass, ta tid osv. Jag tackar för tipset ta på kläder och gå ut minst 10 min, det kommer hjälpa mig. Om du har möjlighet att springa på morgonen så kan du känna att det redan är gjort! Lycka till till oss båda, de säger ju att det ska bli kul?!!
1969 • Sala
#16
21 juni 2011 - 14:27
Gilla 
Lisa, om du tror att du klarar 2 km nu, så klarar du nog i själva verket 5 km redan nu. Du klarar det hur du än gör, så spring som du tycker är roligast. Vissa hatar att varva med gång, men vissa tycker att det är skönt och dessutom är det först då man riktigt kan höra fåglarna och kluckandet från vattnet eller suset i björkarna. Strunta i GPS-klocka och pulsklocka och allt sådant. Ut och njut, för det är verkligen en njutning. Var ute i 40 minuter eller så varje gång och strunta i hur långt det blir. Gå när du vill och spring i bekväm fart och sluta när det gör det minsta ont. Det kommer nya dagar och nya pass och du är snart där!

Själv är jag inte en gå-typ, och har alltid med mig GPS-klockan, men om du är den typen så lär du märka det om ett tag, och då spelar det ingen roll vad andra säger, för du kommer du att gå över lik för att få tag på en, men är du inte den typen som gillar att mäta och tävla, då behöver du den inte.
Lisa Palm
1986 • Märsta
#17
22 juni 2011 - 11:57
Gilla 
Tack alla för så många tips och ideér!
Jag kommer plocka lite av nästan allt som ni alla har skrivit.

Eftersom jag inte tycker att jag är en löpare, hur många gånger i veckan ska jag satsa på? är det cirka tre gånger? eller fem dagar? eller vad säger ni?

Jag börjar planera in nu när jag ska ut och Springa/jogga, så får vi se hur det går!

/Lisa
1967 • Uppsala
#18
22 juni 2011 - 13:57
Gilla 
Jag började springa på allvar i höstas och använde appen som Tom-Ingar tipsar om. Nu vet jag inte om det är min Iphone som trasslar men jag tycker den appen har blivit mycket sämre sedan det kom till en GPS funktionalitet. Annars kan jag verkligen bara tala väl om en sådan app - jag har börjat springa hur många gånger som helst innan och tagit i tills jag spyr för att sedan få gå hem och väl hemma kännt att jag inte givit allt. Appen blandar ju gång och löpning i början i en nästan irriterande låg takt. Det var rätt många gånger jag kom hem utan att vara svettig en gång men ändå nöjd för jag hade klarat av ännu ett träningspass. Men jag tror det är bra för jag har klarat av att gå från soffpotatis med 20 kgs övervikt till att springa 5 km 3 ggr/vecka helt utan skador! Kroppen behöver vänja sig långsamt vid ökad belastning! Jag tror du kan satsa på tre gånger i veckan i ett lungt tempo utan att behöva riskera att skada dig.
Micke Larsson
1971 • Sollentuna
#19
22 juni 2011 - 14:12
Gilla 
Själv är jag nybörjare och försöker springa ungefär fyra gånger i veckan. Det viktigaste tror jag är att inte binda upp sig på vare sig distans eller frekvens. Spring om det känns bra, låt bli om det inte känns bra och svälj förtreten och korta av sträckan de dagar kroppen inte vill. Hellre lugna 3 kilometer än 6 skitjobbiga bara för att du hade bestämt dig för det innan.

Ett visst mått av jävlar anamma är bra, men de skador jag haft sedan jag började springa för ett knappt år sedan har utan undantag berott på att jag ignorerat smärta och tänkt att "jag ska jävlar i helvete klara" den och den sträckan på den och tiden trots att fötter, knän eller någon annan kroppsdel skriker åt mig att låta bli. Jag är lite dum på det viset...
 annons
 
Anette Edman
1966 • Årsta
#20
22 juni 2011 - 22:18
Gilla 
Jag tror definitivt att det räcker med 3 gånger i veckan, kanske bara 2 ibland och växla med annan typ av konditionsträning. Risken med fler gånger än så är dels att du tröttnar och tycker att det blir ett måste och dels att du blir alldeles för sliten i kroppen eller skadar dig. Ett eller två längre pass i ett tempo som känns behagligt och så en gång i veckan ett kortare pass där du kör på lite mer för att se förbättringar och även får känna tillfredsställelsen av att ha sprungit hela vägen.
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.
 annons