Löpning Tävlingar & Motionslopp 16 inlägg 12622 visningar

Stockholm Marathon vs Lidingöloppet

1976 • Majorna
#1
11 mars 2011 - 03:30
Gilla 
Vad är jobbigast?

Många hävdar ju Lidingöloppet, men kan det verkligen stämma. Jag har sprungit 3X10:an i Skatås som mest i kuperad terräng, men det var aldrig i närheten av Stockholm Marathon i ansträngning som jag sprang 3 veckor senare.

Jag tänker mig att mer avancerade löpare än mig (vanlig motionär) i Lidingöloppet, trycker på i backarna både uppför och nedför och därför upplever det som jobbigare, medan jag alltid lösar uppför och verkligen vilar nedför samma backe. Är ju betydligt mildare klimat under Lidingöloppet också.

Eller är tian i skatås betydligt enklare än Lidingöloppet helt enkelt? Hur som haver sprang jag 3X10 på typ 2:58 ungefär, men i samma tempo i Stockholm var jag totalt finito redan halvvägs och fick den gången nästan ge upp.

Vad säger ni experter?
1976 • Vällingby
#2
11 mars 2011 - 06:40
Gilla 
Min lilla erfarenhet av båda loppen, har bara sprungit 1gång. Jag tycker att Marathon är någt annat än bara löpning då psyket måste vara med i loppet på ett annat sätt än på lidingöloppet även fast lidingö är en klart tuffare bana.
Stefan Christiander
1967 • Nacka
#3
11 mars 2011 - 07:31
Gilla 
Tvärtemot vad många tror och vet så är det fler höjdmeter att ta sig uppför på Stockholm Marathon än på LL (iallafall enl. Garmin). Backarna på LL är visserligen brantare vilket gör att det kan vara svårt att hitta flyt i löpningen och det är lätt att bränna extra kolhydrater och tömmer sig onödigt snabbt.
Trots allt, för normalmotionären, är det tiden den största faktorn. Det är jobbigare att springa i fyra timmar än i tre timmar
Johan Pihl
1975 • Olofstorp
#4
11 mars 2011 - 08:00
1 Gilla 
Petter: Jag skulle säga att Skatåsmilen påminner en hel del om LL kuperingsmässigt, och att 3 varv på den är en ganska bra LL-simulering. Vad gäller LL vs Stockholm marathon så är min personliga uppfattning att Stockholm är mycket tuffare. Jag sprang båda förra året (visserligen i lite olika formtillstånd) och två veckor efter Stockholm hade jag aldrig kunnat klämma ur mig ett vettigt tävlingsresultat. Två veckor efter LL tokpersade jag på halvmarathon.
Stefan: Jag vet också vad Garmin säger, men har extremt svårt att tro på att det skulle vara fler höjdmeter i Stockholm...
1970 • Linköping
#5
11 mars 2011 - 08:05
Gilla 
Marathon är jobbigare.
Åsa Rönnings
1974 • AVESTA
#6
11 mars 2011 - 08:27
Gilla 
Stockholm Marathon är jobbigare, tveklöst.
Andreas Wigholm
1978 • Stockholm
#7
11 mars 2011 - 09:22
Gilla 
Även jag tycker nog att maran är jobbigare men LL är inte så långt efter. Tycker du beskriver det bra själv, drar man på upp/nedför på LL så är det bra mycket jobbigare än om man "lufsar" runt. Jag tränade själv på LL banan innan själva loppet och sprang då 32KM utan några som helst problem, när det sen blev tävling och jag ökade farten med ca 30sek/km så var det en helt annan sak.

Ang höjdmeter så har LL ca 500 och det har absolut inte Sthlm marathon.
Ken - IF Linnéa
1973 • Stockholm
#8
11 mars 2011 - 09:51
Gilla 
Ja denna diskussion har dragits flera ggr och jag tycker
att Lidingö är fysiskt jobbigare och Stockholm marathon är mentalt jobbigare.
Då man på slutet av lidingöloppet har benen drunknat i mjölksyra medan
i stockholm marathon måste försöka mana på sina slitna ben i en monoton "lunk".
Leif A
1946 • Sigtuna
#9
11 mars 2011 - 12:30
Gilla 
Jag har sprungit båda två gånger och instämmer i att LL är fysiskt jobbigare. Inte för höjdskillnaden så mycket som ryckigheten. Trängseln gör att det är nästintill omöjligt att få ett bra flyt. Jag kollade gamla Garminfiler, det skiljer bara 20-30 m höjdskillnad (korr mot geodatabas), SM har större höjddiff.
Däremot den mentala biten! När man gått i mål på LL har man inte ens hunnit till Västerbron på andra varvet. Sen börjar allvaret, underlaget börjar få benen att stumna, energireserverna är i botten och djävulen på axeln blir väldigt övertygande. OCH du har en mil kvar!!
Johan Pihl
1975 • Olofstorp
#10
11 mars 2011 - 13:41
Gilla 
Ursäkta tjatet, men min erfarenhet är att höjdmätning med GPS är opålitligt, med eller utan databaskorrigering (jag har testat båda) och jag tror helt enkelt inte på att det är fler hödmetrar på SM än på LL. Det är distansen och underlaget som sliter, inte backarna.
1959 • Saltsjö-Boo
#11
11 mars 2011 - 13:44
1 Gilla 
Hör ni, LL är mycket mer kuperat, både i stort och smått, det är klart mer samlade höjdmeter, större stigningar, maximal lutning, etc, etc
Vid Aborrbacken stiger det från 1 m till 48 m ö h, medan Västerbron stiger från 2 till 30 m.
Jag skulle säga att LL är jobbigare muskulärt medan SM är mer jobbigt energetiskt eftersom det är längre.
1953 • Charlottenberg
#12
11 mars 2011 - 16:05
1 Gilla 
Hej, Jag har genomfört 20 st av vardera och menar att psykologiskt sett så är LL BARA 30 km. Efter halva maran är det ju bara knappa 9 km kvar av LL. Man kan börja räkna ner. Har under åren varit både bra och riktigt dåligt tränad men LL är enklare att genomföra.
1976 • Majorna
#13
11 mars 2011 - 19:35
Gilla 
Tackar för svaren. Låter lite ändå som att jag slipper den värsta gubbångesten inför LL. Stockholm är jag inte anmäld till i år. Nästa år då jävlar.
1976 • Vällingby
#14
12 mars 2011 - 15:29
Gilla 
Nästa år är det jubeleumsmarathon och då slipper man västerbron! Det är säkert någon liknande men det kanske någon vet.
1982 • Göteborg
#15
12 mars 2011 - 16:35
Gilla 
Enligt mig är ett marathon som stockholm definitivt jobbigare än lidingöloppet, 12km längre gör sitt. Även om jag har varit alldeles för dåligt tränad de två gånger jag sprungit stockholm och det kanske påverkar min uppfattning lite så väljer jag ändå 30km framför 42,2km any day.
1976 • Enköping
#16
12 mars 2011 - 17:46
Gilla 
Jag röstar också för att Marathon är jobbigare. Jag har hittills bara gjort ett marathon och två Lidingölopp, men det stryk man fick av maran slår Lidingö lätt. Det är trots allt 12 km mer att misshandla sina trötta ben med.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.