Ett steg i taget.

Fotmassage åt alla.

Igår provade jag på en timmes fotmassage. Det var inte bara fötterna som knådades utan även vader och lår. Jag säger bara "Jisses vad skönt det var". Ska definitivt se om jag kan hitta någon bra fotmassage när jag kommer hem. Det borde vara alla löpares rättighet att få fotmassage lite då och då. Eller varför inte ALLA människors rättighet. Efter att ha fått mina fötter ompysslade igår så var det denna morgon åter dags att med dess hjälp färdas genom Thailands vackra landskap.  Denna gången var planen att ta den mer flackare vägen genom byn och se om jag kanske kunde springa något längre än milen. Det märkliga är att på ett sätt så känns det inte jättejobbigt med värmen och man känner sig pigg och fräsch men samtidigt är det stört omöjligt att få upp tempot. Jag vet att jag påpekat tidigare att fart och längd inte spelar någon roll under denna resan. Men man vill ju ändå ha koll, eller hur? Jag är (tyvärr) den typen av löpare som aldrig skulle få för mig att springa en runda utan att kunna bokföra tid och längd efteråt. Däremot önskar jag att jag var det så att jag kunde lämna klockan hemma och bara ge mig ut och springa "fritt" men tyvärr, det är jag inte. Nu kom jag ifrån ämnet. Var var jag? Jo, de sista 5 kilometrarna tog jag några små gångpauser under tiden som jag drack. Jag lyckades till slut skrapa ihop 13 km vilket jag är nöjd med. Det lär förmodligen bli det enda långpasset på denna resan. Nu är det inte många dagar kvar. Får se vad det blir nästa gång. Lutar åt lite strandlöpning innan hemfärd till kalla Sverige.

Fick inget gratis idag. Tufft men kul.

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.