RunTobyRun!

Nådde årsmålet trots att året började i moll

Det var i slutet av dagens runda, någonstans på cykelvägen i höjd med byns järnvägsstation, som jag nådde årsmålet att träna 1200 km – så nu blir resten av året ren bonus!

Förra året blev det bara 954 km på kontot, vilket inte är så konstigt med tanke på att jag fick problem med ena ledbandet i september och sedan fick ägna mig åt vila och rehabträning året ut, ja egentligen var det ju först i början av maj i år som jag kunde göra mig fri från rehabspöket och träna så mycket som jag ville. Så att ändå komma upp i mitt mål om 1200 km är helt okej, det är jag förstås nöjd med.

Får jag bara vara hel och frisk under 2019 är det inte omöjligt att jag kan komma upp i samma mängd som jag gjorde 2016 (1464 km) men det viktigaste är förstås inte mängden utan variationen. Nyårslöftet blir därför att anstränga mig ännu mera för att komma bort från de trista rutinpassen längs landsväg 101 eller runt byn.

Oavsett så ser det alltid trevligt ut när det är välfyllt på träningskontot men det gäller att passa på och njuta för på tisdag börjar räkneverket om på noll igen. Lika grymt varje gång...

Håll tummarna: 0 DNS/DNF! 

Träningsmålet i all ära, men vad som känns ännu roligare just nu är att 2018 ser ut att kunna bli mitt första år utan DNS eller DNF, det vill säga att jag ställt upp och fullföljt samtliga 12 lopp jag anmält mig till under 2018. Fast det hänger förstås på hur det går på nyårsafton, då jag avslutar året med ännu ett Nytårslöb i Köpenhamn.

Tidigare år har det alltid varit något som kommit i vägen. 2013, som var mitt första hela löpår efter 16 års träningsuppehåll, klev jag av ett lopp i förtid och därefter har jag missat minst ett lopp per år på grund av skador eller sjukdomar och det är ju som det är, det är egentligen ingenting man kan göra något åt – i alla fall inte utan att riskera hälsan. Det är shit happens men lika surt varje gång och extra surt var det att missa VM i halvmaraton 2014 och Göteborgsvarvet i fjol (vilket innebär att jag fortfarande saknar Varvet på mitt "cv" - får försöka se till att greja det typ 2020...)

I år har det – ta i trä – gått som smort trots att det såg rätt knivigt ut i våras inför Lundaloppet och löparresan till Liverpool. Men knät höll tack och lov. Ja, det andra också, förresten. Det trodde jag inte i mitten av april när jag drabbades av ett bakslag efter all rehab.

På måndag väntar årets sista utmaning. Det är femte gången som jag ställer mig på startlinjen i Köpenhamn på nyår och facit hittills är tre halvmaror, varav jag klev av den senaste efter 15 km för att jag inte mådde hundra. 2015 var jag hyfsat nyopererad (gallblåsan) och nöjde mig därför med att bara springa milen, räckte bra så.

Efter två nyår med krämpor har det nu äntligen blivit dags att återvända till detta trevliga lopp där stämningen alltid är upprymd och många springer utklädda innan man firar sin insats genom att skåla i bubbel inne i Spartahuset. Men med hänsyn till dagsformen kommer jag inte att sätta något tidsmål utan nöja mig med att försöka ta mig runt. Inser att det kommer att bli väldigt svårt att toppa de tider jag gjorde tidigare i år i Helsingborg (1’56) och Liverpool (1’59). Men jag får väl ändå ta sikte på den Run-Walk-Run-tid jag gjorde på Lund runt, då jag passerade 21.1 km på 2.06:47 – det vill säga runt 6 blankt per kilometer - så okej då, det får väl bli mitt mål. 

Hursomhelst, ser fram mot ett skönt nytårslöb på måndag och hoppas sedan få hålla mig hel och frisk hela 2019! Kanske ses vi i spåret eller på något trevligt lopp!

RunTobyRun!
Läs bloggen i dess helhet med bilder och statistik på www.runtobyrun.se!
Se även www.facebook.com/runtobyrun 

Bubbelhistorik i Köpenhamn:

2015: 10 km (50:43)

2014: klev av efter 15 km (1.18:44)

2013: halvmaraton (1.53:40)

2012:  min första halvmaraton sedan 1996, ett halvår efter att jag började springa igen efter 16 års uppehåll. Trött som f-n sista biten (2.06:51)

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.