Steg två, kcal och stall.

I tisdags kväll när jag kom hem efter jobbet blev det första av veckans pass av. Blygsamma 3 km på asfalt, långsamt tempo. Iphonen var urladdad så jag kunde inte hålla koll på tiden med hjälp av RunKeeper så som jag brukar. Sambon trampade med på min tappra gamla klarröda Miyata vars bakhjul saknar minst en eker och hunden sick-sackade tvärsöver gångstigen i sin ledbelysning. Gatubelysningen däremot, den lämnade en del att önska på stora delar av sträckan och således fick många sniglar sätta livet till. Squish squish. I nedförsbackarna är det med skräckblandad förtjusning som jag lutar mig lätt framåt, låter benen göra sitt och hoppas att sniglarna inte blir min död. Som upplagt för en sträckning?

Jag skäms redan nu när jag läser mitt första blogginägg. Det känns urfånigt, jag kryddade det med alldes för mycket glättighet. Kanske känns det faktiskt lite naket, när jag tänker efter. Det är egentligen inte så många som vet om min kamp med vikten. Inte i den bemärkelsen att de inte ser att jag går ner och upp igen (de är ju inte blinda), bara det att jag inte talar om det öppet.

Men målen ska inte vara svåra att nå och det är de inte in nuläget heller, så jag känner inte att jag har lovat för mycket. Denna vecka kör jag tisdag - torsdag - söndag. Så idag blir nästa pass av. Längtar lite!

Kosten då? Igår fick jag i mig 200 kcal till frukost, 300 till lunch, 300 till middag, 50 kcal mellanmål och 350 till kvällsmat. Åtminstone 1200 kcal om jag inte glömmer något. Ingen träning att tala om utöver vardagsmotion så som 2 km på cykel t.o.r från jobbet och 2 km promenad t.o.r. mellan bussen-stallet. Ingen ridning eftersom att hästtdjuret är sjuk, men väl lite borstning och själavård. Som ju faktiskt är viktigast i min mening. Idag har jag startat med en frukost på 200 kcal igen. Dags att bygga på med lite lunch och frisk luft. Jag skrotar bort veckans enda lediga dag framför datorn, måste stänga av!