Årskrönika 2014 - den gode, den onde, den fule

Årskrönika 2014 – eller den gode, den onde, den fule

Jag avslutar 2014 med känslan av att det har varit ett riktigt skitår löpningsmässigt. Den slutsatsen kommer jag fram till sämre tränad och julfetare än på länge med 7 månader av skador till och från och evighetsförkylningar hela hösten. Har stirrat in i skadedjävulens fula tryne länge nu. Suget att springa som jag haft de senaste åren är inte lika starkt längre. Jag motiveras mycket av mål som jag följer upp och planerar för. Utvecklingen framåt och att få nya upplevelser triggar. När det inte blir som man tänkt sig så får de motiverande målen omvänd effekt. Årets volymmål var 2000km och med 1425km var jag inte bara långt ifrån målet, jag nådde inte ens förra årets 1573km. Det eviga småskadorna mattar lusten svårt. Jag skriver denna krönika i hopp om att året som helhet skall kännas bättre än nuet och att lusten kanske kommer åter.

 

Hur tänkte jag mig att 2014 skulle bli? Jo, planen var att springa ett par millopp, gbg-varvet och mara vår och höst. Den korta Ultravasan och kanske något kul lopp till, typ Risveden. Självfallet ville jag förbättra PB på alla distanser.

 

Det var det goda året ganska länge för 2014 startade bra med hygglig volym och det första loppet var Seedningsloppet där jag överraskade mig själv med 42:32 på en plan för att gå under 45. Det gick fort på slutet. Peppad av detta så signade jag upp för Heleneholmsmaran, jag var ju i kanonform! Det blev ett väldigt tungt lopp med kramper i mängder redan från halvmaran. Det var inte kul den sista milen då jag fick stanna massor av gånger och stretcha. Det till trots putsade jag min tid från Berlinmaran med 11 minuter. Med 3:43 kändes 3:35 till hösten klart inom räckhåll. Med mersmak. Kanske 3:30 viskade mitt undermedvetna. Kände mig stark trots allt.

Göteborgsvarvet flöt på riktigt bra. Perfekt disponerarat och jag slank in på 1:37:36, klart under mitt mål. Pers med 14 minuter och med några av mina goda löparvänner strax bakom mig. Ännu så länge var 2014 en solskenshistoria och under våren gick jag en crawlkurs och det var riktigt kul trots att jag inte är någon vidare talang. Borde väl egentligen hålla mig till sporter med bollar men det är ju så svårt att på kort varsel dra ihop 21 snubbar och spela fotboll halv 10 en tisdagskväll så simning fick duga som komplement till löpningen.

Tätt efter varvet laddade jag för en riktig rökare på Blodomloppet. Den där bredflabbade hallänningen skulle ju ges en match. Han borde ju springa om mig snart fast så stark som jag kände mig så skulle jag nog hålla ungtuppen stången även denna gång. Några dagar innan rekade jag banan för att finslipa taktiken. Sprang lite fortare än planerat och vips satt där en muskelbristning i vaden. DNS nummer 1.

Jäkligt deppigt att DNS’a. När andra gör det så kommenterar jag alltid på ett positivt sätt, att det ingår att man blir sjuk eller skadad någon gång. Det går fler lopp. När det gäller mig själv så tar jag det inte lika vuxet, även om jag låtsar att jag gör det. Surt.

Från första juni och mer eller mindre resten av året har jag vilat, styrketränat, stretchat, startat springa kanske lite väl tidigt, kört ett tag och sen fått problem igen. Frustrerande. Det har varit trist men allt detta onda medförde som vanligt något gott. Det är en sympatisk naturlag att man får en tröstis när något viktigt skiter sig. Min tröstis var att jag var på landet väldigt mycket i sommar och istället för att springa kunde jag dra på våtdräkten och hoppa i plurret. Det blev ganska många simpass i havet och eftersom jag inte har mycket mer än 5 mil till landet så blev det några cykelpass fram och tillbaka också.

 

Öloppet med Tor

En kul sak till dök upp i somras. En plats i Öloppets sprint blev ledig då en kompis partner hoppade av. Sprungit hade jag ju inte gjort mycket men väl simmat och skrapat ihop ganska många timmar träning under sommaren. Tog en chans och ställde upp på detta vackra, roliga och i år även manetfria lopp. Vi gjorde de flesta nybörjarfel. Underskattade vår löpstyrka och låg ganska långt bak i fältet i början där det var svårt att passera andra och sen simmade vi utan vidare hänsyn till avdriften. Snett o vint av mig på första sträckorna och av partnern på sista. Vi blev omsimmade på de flesta sträckor och sprang sedan om samma par på öarna. Lyckligtvis slutade loppet med en löpsträcka och vi kände oss starka och sprang om ett gäng på slutet. Tid 3:06 och placering 25 av 80 herrlag var klart godkänt för oss. Kanske roligaste loppet någonsin.

 

Kort efter det krånglade vaden igen och dagen innan det var dags att åka upp till Vasan satt jag med DNS våndan ännu en gång. Det var det enda rätta beslutet att fatta men det var inte utan att det sved. Hade varit sjukt kul att vara med och jag hoppas ta igen skadan någon gång i framtiden. Bestämde samtidigt att lägga ner de planerade loppen i Risveden och Göteborgsmaran. Kring första oktober slog förkylningen from Hell till och i olika varianter satt den i resten av hösten. I december var jag fem kilo tyngre och suget att springa var nästan borta. Ridå.

 

2014 började jag som den gode löparen, av skador förvandlad till den onde som slutade som ett fult skadevrak. Nästan sugen på att hitta något nytt att fokusera på. Ta upp golfen igen på sommaren, jaga mer på vintern. Kanske något helt nytt. Bli en enloppslöpare igen. Satsa på varvet och vara glad för under två timmar, men inget mer under året än lite jogg då och då när lusten faller på.

Lyckligtvis, när jag summerar året i siffror så ser det inte fullt så tokigt ut i sin helhet:

Milen mål 45min (42:32)

Gbg-varvet mål 1:40 (1:37:36)

Marathon mål 3:35 (3:43:27)

Distans löpning mål 2000km (1425km)

Träningstid (2013 - 198h) (2014 - 221h)

Snittempo löpning (2013 - 5:47) (2014 - 5:28)

 

Kanske finns det hopp om 2015 i alla fall. Kanske skall jag inte anmäla mig till buggkurs, bridge, akvarellmålning eller något annat nytt. Men. Jag känner för tillfället inte för att kvantifiera mina mål. Skall försöka springa så jag har kul och det känns bra. Inte stressa uppladdning för lopp. Skall försöka simma lite i vinter och vår och simma mycket i sommar. Cykeln är bara skön alternativträning. Har inga ambitioner på den fronten.

Tävla då? Jag är anmäld till Seedningsloppet i Göteborg, Gbg-varvet och Öloppets långa swimrun. Seedningsloppet kommer jag inte ha några ambitioner på utan försöka bygga upp lite volym i lugn och ro de närmsta månaderna. Får se om jag springer. Gbg-varvet springer jag gärna men ambitionsnivån vet jag ännu inget om. Öloppet är nog det jag helst vill lyckas på 2015. Det hade varit riktigt kul.

En sak till som jag gärna vill lyckas med är att få springa lite med min fru. Det har inte blivit av under de senaste åren p g a små barn men det börjar bli möjligt nu. Har sprungit två pass i skogen ihop senaste veckan. Mycket nöjd med det.

 

Jag har aldrig svårt att motivera mig inför lopp. Min tävlingsdjävul är stark och jag brukar prestera bättre än vad jag tror är möjligt baserat på min träning. Just därför är det mest lockande att springa så kul som möjligt just nu och inte så planerat och ambitiöst, för jag kan konstatera att skadorna kommit när jag ökat mängd för fort eller sprungit många snabba pass på kort tid. Kanske ger mig ett roligare och mindre ambitiöst upplägg en bättre utveckling under 2015? Skadefri.

2 kommentarer till inlägget

Jonas Hedeback
1978 • Göteborg
#1
6 januari 2015 - 22:34
Inte så pjåkigt år ändå! Och riktigt bra med så många mil på typ fem månader.

Skador kommer och går, så mitt tips måste ändå bli (ja, jag har sagt det förut ;) att snabbt ta hjälp av duktiga sjukgymnaster/naprapater/whatever som själva har erfarenhet av att träna och att träna sig igenom skador. Minimal skadetid är nyckeln till kul och bra träning.

Glada hälsningar från Träningspräktot :)

PS. Efter skitår kommer kanonår!
1967 • Västra Frölunda
#2
6 januari 2015 - 22:41
Ja, det är väl snart dags att gå till medicinmannen.

Hur var det i Egypten? Kom de 7 svåra åren efter de 7 goda, eller tvärt om? Har haft 7 dåliga månader nu så då är det väl rimligen dags för 7 goda...år?
Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.