Att sluta blogga

Det är ett privilegium att kunna sluta blogga. Att bara stänga ner. Att bara försvinna.  En känsla av frihet. Ska jag springa till höger eller vänster? Terräng eller asfalt? Ska jag springa över huvud taget? Jag är fri att göra som jag vill.

För många kan det låta enkelt att sluta blogga, men det är inte så enkelt för alla. För många är bloggen hårt knuten till ett bolag, eller en anställning, och då är det inte lika lätt att bara stänga ner. Då kan bloggen vara ett tvång.

För att sluta blogga får inte heller bekräftelsebehovet vara allt för stort. Då blir det svårt. Man måste vara beredd på vad det innebär att försvinna. Att bli osynlig. Finns jag då?

Jag läser bloggar. I det tysta. Jag läser och funderar. Funderar bland annat på att jag läser samma sak hela tiden, år efter år. Det går runt. Vill jag börja blogga igen? Nej, och hur det rimmar med det här blogginlägget kan man också fundera på.

 

 

9 kommentarer till inlägget

1979 • VESSIGEBRO
#1
23 mars 2014 - 12:55
Hojhoj! säger jag! Skönt att se ett livstecken från dig
Gabriel Littson Enning
1980 • Lidingö
#2
23 mars 2014 - 12:58
Men vi saknar dig ska du veta!
1975 • Gånghester
#3
23 mars 2014 - 13:25
Håller med Gabriel. Men dock kul att se lite av dig då o då som detta inlägget t.ex.
Löp väl Lennart.
1965 • Kungsholmen
#4
23 mars 2014 - 13:35
Jag förstår att det måste kännas lite tomt och konstigt att stänga ner en blog som varit aktiv i flera år. Och att det kan locka att få lite återfall.
Även jag tyckte om att läsa din blog och saknar dina speciella inlägg men det viktigaste är väl att du själv trivs med att blogga. Det får ju inte bli ett ok eller måste.
Lennart
1971 • Vallentuna
#5
23 mars 2014 - 15:33
Tack allihopa! Kul att höra av er också. Det var rätt beslut att lägga av. Det har varit en befrielse att sluta tänka på bloggen. Nu med lite distans så kan jag nog säga att bloggen tog lite väl stor plats mentalt. Väldigt skönt att bara kunna koppla bort den.

Det skulle vara kul att fortsätta men då skulle det vara på ett annat sätt. Jag vet inte riktigt på vilket sätt, bara på ett annat sätt.

På något sätt har också var sak sin plats i tiden, och min blogg drev jag mellan 2009-2014. 2009 var en annan tid och tiderna har förändrats. Det var nog helt enkelt dags att gå vidare.

Vi ses framöver. Det här blev ett litet återfall bara :-). Gillar er :-)!
Charlotta Sahlström
1972 • Täby
#6
23 mars 2014 - 16:51
Det är därför jag ALDRIG läser bloggar...allt verkar vara likadant. Och sedan verkar det vara som att folk göra saker bara för bloggens skull och därför vet jag inte om de verkligen vill göra det eller om de är tvungna för att blogga om det sedan. Kanske sjuk tanke men så är jag inte heller med själv i några sociala media (ja förutom här).
Lycka till och run for fun Lennart! :-) spring väl och lev väl och ha kul!
Lennart
1971 • Vallentuna
#7
24 mars 2014 - 08:17
Charlotta: Jag tror att bloggandet för många är förknippat med ett tvångsmässigt beteende. Lite som twitter, facebook, instagram, etc, etc.

Det är oerhört skönt att bara kunna lämna det och gå där ifrån :-).
1978 • Gävle
#8
24 mars 2014 - 09:46
Saknar också din blogg men jag förstår dig och det är skönt att höra att du är nöjd med livet efter bloggen.
Går det bra med träningen?
Ha det riktigt bra Lennart. Hoppas vi ses nån gång denna säsong.
Lennart
1971 • Vallentuna
#9
25 mars 2014 - 09:31
Linus: Tack! Kul att höra från dig också :-). Träningen går lite sådär. Jag har lite ont i en vad så jag kan bara träna på "halvfart" :-), men det går nog snart över!

Lycka till!
Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.