Sol och värme mitt i vintern är inte helt fel... Foto: Oskar Ekman

Vätternrundan Camp Gran Canaria

TräningVätternrundan Cykla Training Camp Gran Canaria är äntligen igång! På måndagen samlades gruppen klockan halv tio på Free Motion här i Playa del Inglés.

Dag 1

Nästan samtliga deltagare har hyrt cykel via Free Motion men det gick oväntat snabbt att plocka ut cyklarna. De flesta kör Cannondale Super Six och den är sannerligen en fröjd att köra!

Den första dagen var tänkt som en ganska lugn dag. Lite för att deltagarna skulle kunna kalibrera sina ben efter ett ganska långt uppehåll från fincykling.

Vi inledde med de tre milen längs kusten västerut till den vackra hamnbyn, Puerto de Mogán. Många var så klart osäkra på formen efter månader av vinterväder hemma i Sverige. Farten blev dock rätt skaplig, främst med vindens hjälp men även lite "kalvar på grönbete" tendenser. Det var verkligen enormt härligt att sitta på en racer, i solen och köra den böljande vägen ut till Peurto de Mogán!

Efter cortados, tosdadas och cola valde de flesta att testa benen lite i bergen. Ett par körde kustvägen hem till Playa del Ingles medan övriga styrde upp mot Mogán och vidare in i veckans första stigning. 10km upp från Mogán på en nyasfalterad vacker slingrande väg sög verkligen i många ben. Halvvägs upp finns det dock en liten utsiktsficka med försäljning av frukt, dryck och böndernas lokala varor. Bra ställe att fylla på innan toppen forceras!

Om man svänger höger strax innan toppen kommer man till Soria där det finns en underbar liten restaurang, Casa Fernando. En liten vindskyddad oas med utsikt ner mot kusten. Där serveras allt från supergoda boccadillos till lokala specialiter som potaje och papas con mojo samt en fantastisk färsk mangojuice som sitter rätt bra efter några timmar i sadeln. På vägen ner mot Arguineguín körde vi lagtempo med bra fart. Vi svenskar är trots allt skapta för att trycka i på platten. Totalt blev den första dagens tur 9.6 mil med runt 1300 höjdmeter och en rulltid på knappa fyra timmar (3:54)

Dag 2

Idag blev det mer berg! Det är ju rätt svårt att inte cykla i bergen på Gran Canaria… Vi valde vägen upp mot San Bortolomé via Fataga. I princip börjar backen redan vid free-motion. Den första stigningen är 9km men den brantare delen kanske bara 5km och sedan är man uppe på Mirrador de Fataga där man har en underbar utsikt över hela Playa del Inglés området! Efter en ganska brant utförsåkning startar så direkt nästa del av stigningen mot San Bortolomé. Då bär det av uppför i 10km och hela vägen på perfekt nylagd asfalt i skön lutning med vackra serpentinsvängar. En sådan stigning man lätt hittar rytmen och där benen sällan frestas av för branta partier. Jag skulle tippa att snittlutningen ligger runt 5%

För mig tog det knappt två timmar upp till San Bartolomé. Runt 2.6 mil. Troligen det långsammaste jag någonsin cyklat, snittet var på runt 13.5km/h om jag minns rätt. Trots det var jag rejält trött när jag nådde det charmiga torget i San Bartolomé. Där satt dock de snabbare cyklisterna och väntade med bocadillos och vatten beställt till oss alla! Snyggt!

Efter fikan vände jag ner med en grupp mot Santa Lucia och vidare ner till El Doctoral. Vägen efter Santa Lucia är troligen den vackraste vägen jag någonsin cyklat. Som så ofta här på ön är asfalten perfekt. Vägen hänger längs bergsryggen och man flyter fram som om man lånat Cancellaras motorcykel. En böljande väg med total harmoni. Den vägen måste vi köra igen! Vi landade i Playa del Inglés redan halv två efter 7.2 mils cykling på 3.20. Snittet efter fikan var något högre än innan.

Den andra gruppen fortsatte mot toppen. Ytterligare nästan två mils klättring upp till öns topp, Pico de las nieves (snötoppen), belägen på cirka 1900 meter över havet. Dagen var vacker och långt borta såg de vulkanen Teide med snö på toppen. Vackert! Efter toppen väntade en lång utförsskörning ner mot Ingenio och sedan skön medvindscykling hem till Playa del Inglés. Totalt blev 11 mil och 2700 höjdmeter på 5:15. Thomas ser lite mosig ut när han ligger utsträckt på sängen innan middagen. Han tjatar lite på om jag inte är klar snart.. Jag tror jag glädjer honom med en buffé middag på Sandy Beach hotel. Idag är det spanskt tema. Igår var det tyskt. Vilket tema det än är så har maten varit strålande! Hungriga cyklister blir mätta på ett bra sätt!

Dag 3

Den tredje dagen av träningslägret var det inplanerat en vilodag på Gran Canaria. Vi hade dock en frivillig träning för de som ville, så en liten grupp samlades klockan halv tio på Free Motion. Vi rullade lugnt längs kusten till Arguineguin där vi svängde upp mot Soria. Vi blev omkörda av Emma Johansson och hennes nya lag och som vanligt var det Emma i täten och Martin i svansen. Emma har legat först i gruppen samtliga 6-7 gånger vi sett dem.

Stigningen upp mot Soria togs i valfritt tempo. Den är rätt brant. Över 420 höjdmeter på 5.2km så snitt runt 8% Jag hade pigga ben så jag tryckte på rätt bra och tog mig upp på 22.30. Jag skall dock utmana backen en gång till innan jag flyger hem. Borde gå att klara på 20min, tror jag.

Vi åt lunch på briljanta Casa Fernando uppe i Soria och rullade sedan nerför backen igen. Väl nere körde vi utbrytningsjakt på den 1.3 mil långa platta vägen ner till havet. Riktigt kul och fett jobbigt! Imorgon skall vi köra resans längsta etapp. 15mil är det tänkt. Jag tror vi kommer upp mot 3000 höjdmeter.

Dag 4

På torsdagen var det dags för kungaetappen på årets träningsläger. Mer än 15 mil och över 3000 höjdmeter...

Vi körde lugnt längs kusten till Mogán där vi fyllde på flaskorna. Sedan inledde vi dagens första stigning på väg mot San Nicolas. Det var en ganska snäll backe på kanske en mil. Snabbt utför till lunchstaden.

Efter maten, som tog alldeles för lång tid att få in, så påbörjade vi nästa stigning. En makalöst vacker och lika makalöst jobbig liten backe på över tre mil! Det tog sin tid innan samtliga var uppe i Artenara. Alla var krokiga och nu började det bli lite lite ont om tid. Jag släppte iväg samtliga som kommit upp och inväntade ensam de sista två killarna, kvastguiden med sällskap.

Snabbt fyllde jag deras depåer när de väl kommit upp och sedan störtade vi utför mot Tejeda. Där var det dags för en sista stigning upp mot Ayacata där drygt fyra mil utför väntade till målet tid hotellet. Det hann precist bli mörkt när vi kom in i Playa efter 7tim och 21min. En kvart mer än vad det tog för mig runt Vättern 2010. Även om distansen bara var lite drygt hälften, 15.3mil för mig. Gruppen jag släppte iväg på toppen roade sig med en omväg på två mil över Santa Lucia så de rullade 17 mil under dagen. Vilken dag!! Tur man har buffé på hotellet så man kan mata i sig ny energi! Vi tog nog runt fyra portioner var idag.

Dag 5

Efter torsdagens långa runda var det dags för en något kortare tur under fredagen. Vi körde till Soria för att äta lunch och sedan rulla hem.

Tanken var att vi rullade ut tillsammans och att man sedan kunde ta stigningen till Soria i eget tempo. De som fortfarande hade lite ben kvar fick dra på och de som var sega kunde njuta av backen och utsikten. Dessutom kan man skarva backen med ytterligare 5km efter den första delen om man vill.

För att göra det lite roligare körde vi tidtagning de första 5.2km. Från skylten som visar information om stigningen till skylten som säger Alto de Barranquillo Andres 650m är det 400 höjdmeter. Snabbast tid upp för backen var 19.05 Ett par körde på 20.30 och jag själv kom in på 21.45 Kul att klocka så har man något att jämföra med nästa gång man kommer hit!

Efter backen blev det en lååååång lunch på Casa Fernando. Ingen skarvade de avslutande 5km. Vädret var det bästa på hela veckan. Säkert 25 grader varmt! Efter lunchen rullade vi ner för backen och på den efterföljande 1.3 mil långa "svenskplatten" körde vi lagtempo i riktigt bra fart.

Sedan var det individuell fart hem till Playa del Ingles. Några bombade fullt, andra rullade hem längs kusten. På vägen hem pratade jag med två tjejer från Team Alriksson Go Green som varit nere i fem veckor! Det är många lag här. Team Cykel City var här under två veckor innan jag kom ner, Emma Johansson är här mer än fyra veckor med sitt lag och nu träffade jag även Team Alriksson Go Green! I torsdags mötte vi dessutom ett av Saxo Banks proffs och veckan innan var Cancelara nere... Här är sannerligen en perfekt plats för vintercykling!!

Dag 6

Lördagens etapp blev lugn även den. Vi körde i hård motvind ut till El Doctoral och fortsatte sedan till Santa Lucia där det faktiskt kom ett par regnstänk. Molnen jagade oss att direkt fortsätta upp till Bartolomé och väl där valde vi att inte köra upp till Ayacata vilket vi tänkt från början då det var molnigt, blåsigt och med all säkerhet bra kallt på över 1300 meters höjd! Vi vände ner till Fataga för lunch istället.

Där hamnade vi i samklang med ett tiotal lokala cyklister på restaurangen. Många med Free Motion kläder och flaskor. Måste vara en av, eller troligen öns bästa affär. De berättade att antalet cyklister på ön under vintermånaderna formligen har exploderat de senaste åren. Efter lunchen rullade vi ner till fyren i Maspalomas där vi tog en avslutande cortado med havet som utsikt.

Sammanlagt

Vi summerade drygt 50 mil på träningslägrets fem cykeldagar ja sex för vilodagen blev ju också cykeldag för vissa. Snittfarten blir låg så timmarna i sadeln många.

Alla i gruppen uttryckte glädje över att cykla i bergen. "Det är som jag mot berget, varje dag." Det viktiga att tänka på är att man tar backarna i rätt tempo. Det är verkligen lätt att känna sig stark i inledningen och gå på för mycket. Då får man lida innan man kommer upp. Det finns inget utrymme för återhämtning i en milslång stigning. Perfekt träning på att hitta rätt ansträningsnivå samt framförallt underbar styrketräning.

Att cykla på Gran Canaria utan att köra i bergen är svårt men det går. Sträckan mellan Arguineguin och Soria stigningen var underbar att köra lite plattdrag på. Även sträckan mellan El Doctoral och Playa del Inglés fungerar bra även om vinden under den veckan vi var nere var rätt tuff just där.

Jag skulle alltså säga att Gran Canaria är en ö man åker till för att cykla i bergen. Stigningarna är långa, vägarna av mycket bra kvalitet på de flesta ställen och bilisterna extremt hänsynsfulla. Dessutom är det verkligen lite trafik i bergen om man undviker helgerna då det är samling på toppen för lokalborna.

Om jag kommer att åka tillbaks? Det lär jag göra, varje vinter!

Aupa todos!

Endast registrerade medlemmar kan posta kommentarer.
Registrera dig här eller logga in ovan.