@tommy.ultra.runner

Lurs Backyard Ultra 2019

En vecka efter SM 100 km var det dags för nästa lilla utmaning: Lurs Backyard Ultra! Så jäkla kul, men jag har haft en dåligt trend i Lur... Första året jag sprang, 2017, hade jag precis återhämtat mig efter en stressfraktur och hade på förhand bestämt att fler än tre varv fick det inte bli!

Till 2018 års upplaga hade jag tillsammans med vår BU-drottning Lisa, två dagar innan LBU, gått i mål i det 545 km långa loppet Trans Sweden. Alltså fick det räcka med ett varv för min/vår del...

Så till 2019 hade jag tänkt att nu måste jag ändå försöka få ihop lite fler varv :)

Och med mina 12 varv i bagaget från GBU, så tänkte jag stilla att jag måste ju iaf försöka få ihop minst 13 varv så jag sätter nytt PB. Men samtidigt fanns vetskapen om att GAX 100 miles äger rum nästa helg, ett för mig viktigare lopp med tanke på Grand Slam-västen.

Så jag tänkte inte riskera någo, men samtidigt försöka tassa på i Lur. Det gällde att finna en bra balans här, och inet glömma bort det viktigaste: att framförallt ha kul!!

Visste att många löparkompisar också skulle starta LBU, så det var så kul att vara på plats hyfsat tidigt och gå runt och hälsa på alla och envar <3

Bl.a. skulle klubbkompisen Magnus springa, vi sprang de tre första varven ihop på GBU. Så honom tänkte jag haffa och hålla sällskap med så länge det gick.

Så klart extra kul att åter få träffa min wingman från Trans Sweden, Lisa. De drygt sju dagar vi kämpade oss tvärs över Sverige kommer jag att minnas så länge jag lever, det är ett som är säkert!

Likaså skoj att få träffa bästa arrangörerna Monica & Tommy igen! 


Jag och Magnus redo för start

Klockan började närma sig 10 och dags för loop 1. Monica drog lite förhållningsregler & tävlingsinfo och eftersom det var 5-årsjubileum fick alla som sprang för femte året i rad ställa sig längst fram och hade dessutom en liten flamingo på nummerlappen! Coolt!


Massor av BU-löpare redo för start

Starten gick! Jag och Magnus tassade lugnt iväg, men tyvärr kände Magnus tidigt av sitt opererade knä, så vi tog det ganska lugnt och gick så mycket vi kunde för att känna efter och inte riskera något. Det lovade att bli en varm dag och hettan kändes förstås också av.


SÅ häftigt med levande musik mitt ute i skogen <3

Då Magnus knä inte riktigt ville lira, så bestämde vi att det fick räcka med ett varv för hans del, och jag fick mer eller mindre lova att slita honom av banan :)

Förstås trist, men klokt, beslut! Magnus, du kommer igen, starkare än någonsin förr <3

I sista lilla svängen innan målgången på första varvet sprang vi förbi ett ställe där det tydligen fanns ilskna jordgetingar som inte gillade ultralöpare. En av dem bet mig rakt i skallen, tyvärr hann jag inte bita tillbaka - men det gjorde för jäkla ont! Tror bestämt fler blev attackerade av de små stygga liven...


Grymma Monica som satte distans-PB under Lur <3 Foto: Stefan Hermansson

Loop efter loop förflöt, det var en varm dag så det gick åt en hel del vätska. Jättekul som alltid i BU-sammanhang att tassa runt och tjôta med alla möjliga! Extra kul när vissa utmanar sig själv till max och spränger tidigare gränser, det är sagolikt att få vara med och uppleva <3

Sprang också en del tillsammans med urstarka Therese, vi blev t.o.m. filmade och fick ca 2-3 sekunder i Sportnytt :))

Therese blev f.ö. tvåa i damklassen! Grymt starkt <3

För egen del känner jag mig stark, glad och pigg! Därför fattar jag det inte alldeles enkla beslutet att jag kör fram till midnatt, sen kliver jag helt enkelt av efter ca 100 km, och kan då komma hem och i säng i hyfsad tid och spara krafterna till GAX 100 miles. Så; så fick det bli!

Lite knasig kuriosa: på loop 9 fick jag lite magknip, och inser att jag ju inte har nåt toakit med mig... Alltså blir det lite bökigt att bara hoppa ut i skogen och använda typ brännässlor - så jag sätter "full fart". Nåja, det går ganska fort iallafall. Tänker om jag bara kan hålla magknipet stånget till varvningen & toan där så skulle livet bli en smula behagligare ;)

Så loop 9 gick på knappt 37 minuter och jag var först i mål på det varvet, alltid något :))


Tassar tillsammans med Fredrik och bästa Lisa <3 Foto: Stefan Hermansson


Klockan har passerat 22, väst & pannlampa måste vara på

Inte utan att det känns lite kymigt att bara "ge upp" så där men jag tror det var klokast så. Någon gång, förhoppningsvis LBU 2020 (jag vann ju faktiskt en startplats i en utlottning i samband med loppet, skitkul!!) , ska jag ge en backyard ultra en ärlig chans, och ha det som ett "A-lopp" men just nu är det endast Grand Slam-utmaningen och Trans Scania som är i fokus. Resten är bonus :)


Nu är Lurs Backyard Ultra 2019 över för mig. Nytt PB med 15 varv ;)

Så när klockan slår 24:00 och starten för den femtonde loopen går så är det ändå med visst vemod jag ger mig iväg tillsammans med de andra. Nu är det slut för i år... Jag får trevligt sällskap med både Nina och Lisa så vi passar på att prata lite Trans Scania, då vi ju allesammans ska springa de 246 km tvärs över Skåne i början på augusti. Vi tar det lugnt denna sista runda och passar på att njuta lite extra, då vi alla ska kliva av efter fullbordat varv.

Väl i mål så släpper vi iväg de återstående löparna innan vi tackar för oss. Jag är trots allt jättenöjd med dagen, det blev ju ändå ett BU-PB för mig med 15 varv och därmed 15 timmar.

Nästkommande helg är det dags för The GAX 100 miles, mer om det i nästkommande race report!

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.