En ny början

För sju veckor sedan föddes lillasyster och i förrgår tyckte jag det var dags att ta de första försiktiga löpstegen (läs jogg) sedan en mycket lång tid tillbaka. Hela graviditeten har jag längtat efter att komma i form och ta långa turer med barnvagnen och nu var alltså dagen äntligen här. Jag började med att gå en snabb runda på 5 km och jogga kortare bitar här och där och det kändes faktiskt riktigt bra. Barnvagnen var tung i motvind men annars kändes det ok både i underliv och bäcken. Igår blev det ytterligare en vända och nu är jag taggad på att fortsätta.

Min träningsbakgrund är nästintill obefintlig. Jag joggade en del innan jag fick första barnet för 3,5 år sedan men hade sedan ett långt uppehåll under graviditet och föräldraledighet. Har försökt komma igång igen vid ett par tillfällen men heltidsjobb och föräldraskap har gjort att jag inte haft ork att hålla igång någon längre period. Med ett års föräldraledighet framför mig tänkte jag nu ge det ett nytt försök och jag känner mig sjukt motiverad!

Jag drömmer om att bli en riktig löpare som klarar att springa längre rundor utan att dö på kuppen. Jag läser träningsbloggar och fantiserar om att själv klara av att springa något lopp i framtiden. Framförallt vill jag vara en pigg mamma som inte bara i ord utan också i handling uppmuntrar mina barn till en aktiv livsstil. Kanske lyckas jag, kanske misslyckas jag men nu har jag iallafall börjat!

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.